Bland det bästa jag gjort!

Sitter och tittar på bilder, på resan vi just gjorde.
Och jag kan bara konstatera att det var det bästa beslut jag någonsin tagit. Att bara dra.
Pratade med lilla k igår kväll och hon sa samma sak.
Att resan ändrade på allt. På ett bra sätt. Och att vi var modiga som gjorde den.
Och man måste våga ge sig av ut.
Inte för att det på något sätt är unikt att vi köpte två biljetter och hyrde en bil, utan några som helst planer :-)))
Men med den inställningen vi båda hade, att verkligen uppleva, leva och lärka känna oss själva, det vi båda blivit efter den här tiden i cancer-branschen..
Det förutsättningar har jag aldrig haft i mitt maind-set, när jag rest iväg innan.

För jag tror att man måste se andra saker, smaka andra smaker och känna doften av andra världar.
Resan behöver så klart inte vara lång. Men den måste vara total. För att bli den där life-chaning som man ibland behöver.
För att få distans till sina egna tankar och känslor, är svårt när man går kvar i det vanliga.
Att se nya vinklingar och möjligheter är näst intill omöjligt om man står kvar på samma gamla ställe.
Så ta med dig ungarna och gubben eller frugan och byt perspektiv.
Även om man inte ”hittar” sig själv, eller sina värderingar eller inneboende önskningar. Så kanske man iallafall uppskattar det man har, tillfullo.

Tacksam är jag. Men det har varit svårt att hitta nya vinklingar på mitt liv. Att se den där nya Cecilia, med nya ögon och inte bara hitta fel.
Och vad sjutton skall jag göra med henne? :-)))
Jag ville så gärna hitta tillbaka till energin och drivet och orken. Utan att använda allt, för att hålla mig sysselsatt.
Livrädd för att demoner skall vakna.
Efter den här resan känns mitt huvud friskt och jag gör alla projekt för att jag vill, inte för att jag är rädd för att börja tänka :-)))
Så nu har jag suttit inne i lägenheten sedan i torsdags. Och tittat på film, helt själv.
Och tänkt och mediterat och bara vilat. Att jag är tok förkyld i halsen är väl kanske också en anledningen :-))
Men jag känner mig inte stressad. Jag känner mig trygg. (skrev jag det :-)))
För som jag skrev för någon vecka sedan, mitt nya kick ass life börjar nu. Det har precis börjat.
Så ”#€%&/()=? häftigt :-)))

usa2_2903

En yoga pose på varje nytt ställe. Låte kanske töntigt, å det är kanske töntigt. Men också en utmaning. Att våga, att vilja och att andas :-)) Det här är på väg upp mot norra Cali. Och vi är fortfarande grymt jetleggade och har bara gjort en yoga-class efter att vi kommit fram. Lilla k är grym och utsikten storslagen.

usa2_2901

Det känns lite so Twin Peaks. Enorma skogar som aldrig tar slut, en flod som bara rinner och rinner. Vi är hänförda.

usa2_2906

Liten stjärna i två dagar gamla kläder :-))) Luften är helt underbara och jag tror att vi befinner oss efter den här dalgången på över 2 000 m.ö.h. Och även om landskapet bitvis påminns om Sverige och Södra Frankrike, så är skillnaden att det aldrig tar slut……..