Okategoriserade

Vill du gå på konsert?

Gå in och bli en följare till den här bloggen, (här till höger) och du är med i världens enklaste utlottning.
Och är du redan en följare, så maila mig och motivera varför du och en vän, skall få gå på:

  • Badjävlar på Marstrand den 23 juli eller
  • Björn Skifs på Tjolöholms slott den 27 juli
  • eller slutligen Lundell på Trädgårn den 1 augusti

Tack fantastiska Björn och Nöjet som bidrar till underhållningen här på bloggen idag :-))

Och just nu står jag och snoppar jordgubbar som skall frysas in.
För att jag skall kunna koka sylt i vinter. Och äta till mina älskade pannkakor :-))
Ni vet de där pannkakorna som jag tjatat om så många gånger och som nästan uteslutande var min kost under hela cellgifts-behandlingen.
Jag åt pannkakor högt och lågt. Och jag tror att det var en del av det som räddade mitt liv :-))
Men i alla broschyrer så säger vårdpersonalen att man inte skall äta det man gillar mest, när man går på cellgifter.
För då kommer man aldrig vilja äta det efter åt, när behandlingarna är slut. Det gällde inte i mitt fall.
Och när man är riktigt kass, så vill man ju bara äta det man gillar.
Och so what om jag aldrig gillat pannkakor efter det? Det är ju inte så att de flesta har cravings på nyttiga saker. Man går ju all in på onyttigheter. Och då är det ju bra om man aldrig vill äta, exempelvis små godis efter åt :-))

Ut i solen nu alla fina människor. För här på västkusten skiner solen som aldrig förr och hela stan är full av glada, små människor som spelar fotboll i Gotiha Cup.

jord

Man blir glad av jordgubbar :-)) 15 liter köpte jag i år. Annars brukar jag överdriva och köpa 35 liter. Men det gick inte åt i vintras så jag hejdar mig lite nu :-))

Nya vanor

Att leva i det Hedströmska hushållet utan att vara förberedd. kan vara en mindre chock.
För det kan bli morgon-juice på rödbetor, selleri och kål.
Har man tur så finns det lite lime eller citron i också :-))
För vi äter nog ganska annorlunda förstår jag när jag hör hur andra gör.
Och speciellt om vi jämför med amerikaner. WOW. Snacka om kultur-krock.
Men Am. är grymt modig och provar det mesta. Så Hamp-Heart, Vetergräs och fänkål.
Är kanske inte nya favoriten. Men det är nyttigt säger jag. Och min amerikanske son bara nickar och tar en klunk till :-))

Och idag har jag läst alla mail jag fick i utlottningen. Alltså vilka vackra människor det finns. Som sprider värme och kärlek och delar med sig av sina historier. Jag svarar på alla mail så klart (ibland tar det några dagar, men om jag inte skulle svara så är det något som blivit fel). Och någon sa till mig att det kan man inte göra. Svara på mail.
Men jag skulle aldrig låta någon maila mig och sedan inte svara. Jag skulle bli jätte ledsen om någon gjorde så mot mig.
Men så är det ju också så, att svara på mail och läsa mail. Ger mig mod och energi. För när det är lite tungt. Så är det faktiskt en tröst att höra, att det är så för andra också. Att man är normal.
Och då vill man ju peppa den personen när man svarar tillbaka.
Och på något konstigt sätt så blir det ju lite pepp, som även smittar av sig på mig.
Och ibland tror jag att man inte skall vara rädd, när någon börjar gråta i ens närhet. Eller är lite ledsen. Eller lite depp.
Om den människan är mottaglig för lite värme, kärlek och pepp. Så är det bara att köra på. För då sprider det sig till en själv och kanske andra runt omkring.
Ni vet ” pass-it-forward” :-))

Men för att återknyta till tävlingen. Så har Patric på Less is more fått den stora äran att bestämma vem som vinner. Jag blir ju helt kär i alla som hört av sig, så jag är ingen bra domare :-)) Och jag tror att han är på semester några dagar till. Så håll ut kära följare. Snart så meddelar jag här, vilka som är vinnarna!!

Och i morgon är det en ny utlottning på G. Då är det fina konsert biljetter jag fått av min fina vän B. Som sysslar med just konserter!!

I morgon är det även psykologen. Jag längtar faktiskt. Även om det var 55 minuter hejdlös gråt förra gången. Så måste det ju betyda att jag är på väg framåt….. eller :-)) Någon gammal knut som lossnade :-))

IMG_1191

Blåbär och jordgubbar. Inga konstigheter :-))

IMG_1197

Vanlig ”sur”yoghurt kan vara stort och jätte nyttigt när man kommer från andra sidan atlanten :-)) keep up the good work Am.

hamp heart_1192

+ lite sur-yoghurt och hampa-frön :-))

Vissa dagar…

Visst är det konstigt. Att vissa dagar finns det ingen ork.
Inga marginaler och man skulle vilja sätta sig ner och gråta. Och att någon bara kramade en.

Men efter cancern, så känns det inte som om man kan unna sig en vanlig hederlig-lite-trött-dag. För man är ju så tacksam. Och man vill att allt skall vara på topp. Och det är på topp.
Men ni vet, kanske för lite sömn, kanske lite, för lite mat. Och lite för mycket jobb. Gör att man kan bli lite sliten.
Och det är helt vanligt att det blir så i ett vanligt liv.
Men nu lever ju vi överlevare, inga vanliga liv längre. Ni vet vad jag menar. Ni som sitter i samma sits som jag. Vi lever lite på lånad tid.
Och det ger ju knappast några utrymmen för att ”slösa” bort en endaste dag. Och man vill ju visa sig på styva linan och vara T A C K S A M.
Samtidigt så måste vi ju som alla andra, få känna oss lite trötta. Lite gnälliga. Och lite vanliga.

Jag hade en super bra dag. Med Anna på kontoret, fika med Ellie och lunch med Casey och middag med Nick.

Men på gymet (dit jag promt skulle gå) bröt jag ihop lite. (var är min Titti???)
För jag såg mig i spegeln och jag kände på pilates-bollen och allt kändes bara meningslöst. Vägen tillbaka är fan seg.
Och jag ser ingen skillnad och jag känner ingen skillnad (det gör jag visst, men idag var en sådan dag när jag inte kände, kände det).
Armpressen var tunga och alla övningar var svåra och det kändes inte som det tog.

Löjligt gnällig med andra ord. Men så är det ju för oss alla ibland. Men det är då det gäller att bita ihop och inte bryta ihop.
Jag gick hem och satte mig i sängen. Och försökte sortera upp det jobbiga och det bra-iga. Och så klart. Då är ju allt bra.
Och jag inser att det är kanske lite sömn och lite mat som saknas för att skärpan skall komma tillbaka.
Och ibland tror jag att dagar som de här kan vara nyttigt. För att inse att alla andra dagar är helt fantastiska. Då man faktiskt mår bra. Och om inte de bra dagarna överväger, då måste man faktiskt göra något åt det. Det är man skyldig sig själv. Faktiskt.

Så njut av denna fina kväll!! Jag skall sova nu, för att vara pigg i morgon. Och då är det ytterligare en tävling på gång. Och då skall jag berätta mer om hårvårds-utlottningen. Kram alla fina där ute!!!

bild

Jag älskar den där bollen. Men idag kändes den inte så välkomnande. Allt var bara svårt och jag kände mig som en kinkig unge.

gym_1204

Utfall i 25 meter. Är JÄTTE långt. Jag slog till med 6 kilos hantlar. Eftersom både 4 och 5 kilos var upptagna. Och det kändes vill jag säga. Men nu skall jag ha tillbaka min rumpa. NU tack!!!! :-)))

casey

Och så hittade vi ett nytt ställe på Vasaplatsen. Så goda franska våfflor. Mon dieu, liksom :-))) det blev våfflor och utsökt the till efterrätt.

Boken är snart klar!!

Stockholm e nice alltså :-))

Speciellt när man får hänga med bästa Katahrina. Vilken skön böna hon är.
Mysig middag med hennes vänninor igår kväll. När vi kom hem drack vi flädersaft och pratade tjejer grejer halva natten.
När jag vaknade i morse, var jag väldigt, väldigt glad att det var fläder vi haft i glasen och inte röd vin.

Och jag säger bara vilken skön böna. Som väckte mig när hela huset luktar av godaste omeletten och nybryggt kaffe (som jag för övrigt dricker igen, men i väldigt måttliga mängder. Och jag sover fortfarande bra :-)).

Sedan satte jag mig bilen och drog in till Lavas nya lokaler. Många böcker fanns det där och många bokstäver.
Möte om boken och hur vi skall jobba vidare,  med Jonas och lektören Kajsa.

Och det slog mig, alltså, varje liten bokstav i en bok. Varenda litet ord, måste man skriva.
Ibland kan jag tänka att det ”redan finns där”. När jag läser en bok.
Men man skall inte glömma att det är faktiskt någon som skrivit ner precis varenda rad. Imponerande.

Ni vet den japanska författaren Haruki Murakami, han som skriver om ”Vad jag pratar om när jag pratar om löpning”. Han menar på att det är inte bara talang, om man lyckas att bli en författare. Han menar att det handlar mest om tålamod och disciplin.
Först tyckte jag att det lät hel-knasigt.  Men ju längre jobbet med boken fortskrider, desto mer ger jag honom rätt.

Respekt till alla författare :-)))

lava_1236

Jonas jobbar hårt med att få mig att förstå allt :-)) Här pratar vi pappersyta och storlek på boken.

lava_1229

Vi var faktiskt seriösa hela tiden. I över fyra timmar :-)) Lite puh. Men väldigt spännande.

lava_1233 lava_1231
_1234

Ett kärleksminne

Åh så var den Svenska sommaren tillbaka :-))

Men även om det regnar lite så har vi ändå ljuset. Som ger energi. Så ut och rör på er i sommar natten :-))
Själv är jag på väg till bok möte i Stockholm idag så det blir ingen löpning. Men på tisdag så är det tänkt att det blir en 10 – 15 km om någon vill hänga på, mig och Jörgen e ni välkomna. Vi kommer att springa sakta, sakta !!!

Åh så fick jag finaste kuvertet. Från blogg-maskotten Gustavs söta mamma. Som blivit min vän och syster. Hon som smsade varje dag när jag låg däckad efter cellgifs-behandlingarna och Gustav som gjorde fuck tecknet fast han bara var 4 månader :-)) Hon som lite var med och räddade mitt liv. Som höll mig uppe.
Annica gifte sig förra året och var jag med som fotograf och gäst. Vilket sagobröllop.
På en gård i Skåne. Där ALLT var ekologiskt och helt rätt.
Det var ett bröllop som man fick tårar i ögonen av, för det var så vackert och fyllt av kärlek. Men också massor av härliga skratt, för alla var så himla glada. Och för det är roligt att hänga med familjen Larsson :-))
Åh bröllop som är så vackert. Men också så sorgligt när man är utan sällskap. Jag skulle nog gärna vilja gifta mig igen.
Ni vet true-love-for-ever.
Som Annica och Fredrik! GRATTIS !!

annica_1184

Åh jag fick också vara med på bild med Annica. Vackraste bruden! Och så fick jag godaste chokladen och finaste paketet. Tack fina!!!

 

På väg tillbaka :-))

Att ta sig tillbaka från en sväng i Cancerbranschen tar tid.
Fan va det tar tid.
Och för mig är min kropp en stor del. Som varje dag påminner mig om att livet är annorlunda.
Men kanske är det inte kroppen som är ”problemet” det är nog insidan. Men om jag undertiden som insidan hittar tillbaka, lägger tid på kroppen. För det finns ju ingen anledning till att låta utsidan lata sig :-)))

Åh känner man sig stark så blir man faktiskt lite starkare. Och skönare och modigare. Kvinnligare och gladare.
Och att allt det där sitter ihop, det tjatar jag ju om hela tiden. Så för att hålla demoner, spöken och andra saker som jag inte kan värja mig emot, är träningen da shit, liksom.

Och träningen med Titti är fan världs klass!!!
Vilken människa. Tre gånger har jag tränat för henne. Och efter varje gång så kommer det ett brev på posten med alla övningar som jag skall sysselsätta mig med de närmsta veckorna. (åh massor av fina hejar rop!!)
Och det känns bra. Riktigt bra. Även om det går så långsamt, så långsamt.
Eller vad trodde jag?
Att jag skulle bli värsta muskel knutten på en månad?
Jag tror inte förrän nu, att jag insett i hur dålig skick jag var. Och hur stort ingreppet operationen var i min kropp och att cellgifterna förstört så många saker. Så jag borde nog vara lite snällare mot mig själv. Det borde vi alla.
Men inte mesiga :-)) Bara snälla. Och bestämda. För kroppen vill ju hellre lata sig, än att träna sig.

Så nu är det förhoppningsvis tre gånger i veckan på gymmet som räknas. För Titti har en plan. Och vi skyndar långsamt. För om vi gör fel så kopplar ju kroppen bara in de muskler som redan är starka. Och då blir de svaga musklerna bara svagare och svagare. Så vi börjar med musklerna längst in och jobbar oss ut åt. Ha en fin lördag allesamman!!!

IMG_1163

Det här kanske ser värsta lätt ut. Men jag lovar. Det är det inte. För att komma åt övre delen av magen är denna perfekt. Samtidigt som kroppen kopplar in hela core/mag området för att inte trilla av bollen. Den är väldigt, väldigt rund.

IMG_1199

Titti skrev ju att jag var stark som en björn. Jag känner mig som en vild björn i den här frillan. Stor och vild och otämjd. HAhahah :-))) När jag går på stan och ser andras frisyrer, så är vi (även jag innan) väldigt, väldigt stajlade. Jag känner mig lite som en bush-människa. Väldigt alternativ :-))) Men fan va gott det är med hår!

IMG_1168

Det är verkligen ingen storslagen syn för gudarna, när jag gör utfall. Men snart så är den slappa magmuskulaturen och den platta rumpan ett minne blott. I´m getting there…. P.s. Den här ser värsta lätt ut också. Men när man har ett öga på sig från Titti, då fuskar man inte. Och gör man den strikt så är den faktiskt tung. 50 meter är det som gäller de närmsta fyra veckorna.

 

 

Bli en följare och vinn bästa schampot!

Jag säger bara, världens bästa grejer!!!!
Och världens renaste.

Schampoo, balsam och grymmaste stajling produkterna har företaget Less is more. Och äntligen finns de i Sverige tack vara Patrik och hans gäng. Jag träffade Patrik Töndel för några veckor sedan, då han precis vara hem kommen från Stockholm och Elle galan. där Less is more-produkter vara nominerade i 6 klasser. De vann storstilat priset som bästa balsam.

Så jag lovade att prova grejerna. Och jag lovar er. De är sååååå bra. Bästa grejerna jag någonsin provat. Och förutom att mitt hår e super fint :-))) Jag vet man skall inte skryta, men jag menar super fint tack vare #lessismore så upptäckte jag en helt ny känsla.

Ni vet när man skall spreja sig med frisyrspray (så att frillan håller sig på plats och stelnar lite :-)) Jag har alltid velat ha en handduk över axlarna så att man inte får den kletiga kemikalie dropparna på kroppen. Och så håller man handan för ansiktet och kör ett varv över huvudet. Och visst känner man instinktivt att det inte är bra, varken för sig själv eller miljön?
Men det underbara med Less is more är att nu kan du stå naken och spraya dig. Och du behöver inte ens hålla andan.
För det finns inga farliga kemikalier i deras grejer. Allt är nämligen ekologiskt och nedbrytbart och inga cancerframkallande ämnen!!!
Och så luktar det ljuvigt!!

#lessismore tillverkas i Österrike av  Doris Branduber som är biokemist och hennes man Hannes Trummer, som är frisör. Tillsammans har de jobbat fram det här märket. dessutom sker all produktion i Europa. Ni vet, för att även kunna köra närproducerat grejen och betala riktiga löner. Och att jobben stannar här. I europa.

Och det är viktigt att stödja alternativ som det här. För jag undrar fortfarande när bland annat livsmedelsverket skall vakna. När kommer någon sätta ner foten och förbjuda märkliga och farliga cancerframkallande ämnen i produkter som vi använder dagligen. Och det som gör less is more lite extra roligt är ju glamour faktorn. Nyttigt och ekologiskt behöver inte betyda tråkigt och osexigt.

Fantastiska Patrik Töndel har gett mig tre paket som jag får lotta ut här på bloggen. Så gå in och subscriba (bli en följare på bloggen) dig längst ner till höger på bloggen, Fyll i din mail adress så drar vi tre vinnare. Vill du ha en extra stor chans att få ett paket så maila mig också och berätta varför just du skall få ett av de fina paketen :-))

Vill du köpa grejerna så finns de på NK, och Tempel Lounge här i Göteborg. Annars gå bara in på deras facebooksida och läs mer!

Så för att vara med i utlottningen får du in här på högersida och fyller i din mail adress så är du med i tävlingen. Självklart får du gärna trycka på gilla knappen också :-))

less_0413

Mina favorit produkter! Schampoo och sufflé (som en mousse) och grymmaste sprayet för veka hårstrån :-)))

less_0416

Det finns massor av produkter i deras sortiment som du kan välja på!

less_0423

Sötaste borsten att ha i handväskan! Gjorda av bokträ och nylon! Finns i massor av fina färger!

less_0427

Super serum för torra toppar och frizzigt hår. Och vill man ha en wet look så överdoserar man bara lite. Grymt drygt med andra ord!

10372042_1515225792030023_4698509924161232518_n

Grattis säger jag också!!

 

Hemma igen!

Åh Göteborg är ju ändå Göteborg!
Jag älskar den här staden också. Att glida förbi Caleo och där sitter finaste GB med Eva och Liz. Finaste Costas ger en så välkomnande kram och man känner sig genast hemma.
Men det blev Bon som fick äran att föda våra svultna kroppar efter en lång, lång arbetsdag. Jag i Jönköping och Casey på sitt nya jobb!!

Fredagen blev en tidig kväll eftersom jag hade jobb hela lördagen. Och gymmet så klart :-))))

Och så köpte jag protein. Hampa protein. Killen i affären menade att många över doserar protein. Och han har säkert rätt.
För några år sedan levde jag på proteindrinkar och fick problem med njurarna. Belastningen blev för stor för det är mycket, mycket skärp i de proteinpulver som finns på marknaden. Så jag slutade så klart. Och började äta mer mat :-))

Men nu tycks det inte hjälpa med bara mat. Jag har konstant en inombords hunger som jag inte kan stilla. Så jag köpte vegetabiliskt protein i form av hampa. Jag mixade soyamjök, hampa, raw cacao, blåbär, cocos olja och hampa. Jag blev så in i märgen mätt. Att jag somnade kl 22.00 och vaknade i morse 09.18
Första natten på två år som jag sov på det viset, utan att vakna av hunger.

Nu skall här byggas muskler mina vänner!

Och jag fick jag med bästa grannen till gymmet. Heja heja söta A.

gym

Jag och Anneli krängde vikter som värsta super-woman :-))

mixer_0954

Den här blev en mx med cocosmjölk, spenat och blåbär och Hampa så klart :-))

Paris, Paris, Paris

Jag älskar den här staden.
Av hela mitt hjärta. Man kan inte vara deppig här. (klart man kan, men inte sådär lite vardags deppig menar jag :-))
För Paris är ju så vackert, så vackert.
Har du aldrig varit här, så pallra dig hit så fort du får möjlighet. Och gärna med någon du kan hålla i handen och flirta med.
Det förstärker ju helt klart den romantiska sidan av stan.
Men jag har jobbat på boken :-))
Inte bara, så klart. För jag har sprungit i skogarna utan för Saint-Clou, mumsat Tarte-au-Frais i Marmais, druckit rosé på en av de gamla båtarna längst med Seine och gjort armpress från knäna i sommar-regnigt Versailles.

Så på det hela taget en helt förträfflig liten utflykt :-))

Men jag har skrivit, tänkt och skrivit igen. Haft ett möte med en Fransk bok-snubbe och fått lite ny input. Det blir nästan rundgång när man är mitt i det. Och till slut vet jag knappt vad jag skrivit och om allt är med. Eller om jag missat något.
Och här fick jag super fin hjälp. Och en ny vinkling.
Inte lätt att förklara boken på stapplande franska. Men det gick.

Och skam den som ger sig, jag har lärt mig massor av nya ord. De stackars synapserna har verkligen fått bekänna färg den här veckan :-)))

paris_1092

Detta är tydligen originalet.

paris_1102

Åh här är jag på väg till jobbet :-)) Rätt nice att få jobba i shorts. På en fin altan, i solen. Alltså skriva och fota känns som en super bra kombo för en som jag :-)) Här provar jag min nya leksak, en liten grej för 350:- som göra att jag kan fota mig själv. Kameran står på ett litet litet stativ!

parsi_1066

Tarte aux pommes är inte så tokigt det heller. Även om jordgubbbar är snäppet godare :-))

paris_1080

Alltså den vackraste byggnaden i världen!!!

En förvuxen hobbit

Inför förestående trip till Paris, vill jag ju vara fin i håret.
Utan att klippa det. En omöjlig kombination, jag vet :-))
Men jag tänker att Marie som själv är kvinnligt korthårig skulle ge mig goda råd. Och det gjorde hon. Hon är grym den lilla vackra norrländskan på Salong Bob.
Men det det är ju inte lätt att hitta på något kvinnligt uttryck i den här frisyren.
För min gamla cellgifts-frilla har antagit formen av Frodos kalufs :-))
Det är ingen klagan, men en Hobbit är söt.
Jag med mina 184 cm. (skulle helst vilja vara en av alverna), ser lätt lite urvuxen ut i den frillan, som också kan jämföras med Bobby i den gamla kult tv-serien Dallas :-))
Men som sagt, det växer som ogräs så jag är super nöjd, bara jag får dra fingrarna genom håret. En fantastiks känsla faktiskt :-))

Jag har ju ingen vana av att vara krullhårig. Så hon visade mig lite trix med fönen. Och hur jag kunde variera mina scarfsar.
Så med några scharfsar i högsta hugg är jag redo för trippen till Paris. Denna resa är en del i #vägentillbaka
Men nu är det lördag, och passa på att njut av sol eller regn :-)))

kram

frisyr

Åh så här många snälla människor gillade bilden som jag la ut på Instagram för att säga bye bye till min cemo-frilla. Det är stort att blåsa håret för första gången på 1,5 år.

marie_1053

Sötaste Marie på sin egna fina, coola välkomnande Salong BOB på Linnegatan 44

marie_1037 marie_1039