Man måste ju våga, eller hur?

Träffade en gammal vän härom dagen. Johan. Som jobbar, lever och andas träning.
Så jag frågade honom vad han tycker, att jag skulle göra för att bli starkare.

Cross Fit, sa han utan att tveka. Och jag, jag snörpte så där som munnen som man gör, när man inte förstår. Eller känner att man inte gillar det (tror man). Och det är något obekant.
Till saken hör att jag snart har ett par föreläsningar som jag skall göra nu i maj och då pratar jag väldigt mycket om att man måste kliva utanför sin (min) komfortabla zon. Att man måste göra det, sjuk som frisk, annars krymper man tillslut sitt livs rum.

Eller hur? Fegaste muppen i lådan det är väl jag…… :-)))))

Så när Johan drog, tänkte jag att googla kan man ju göra. Utan att bestämma sig. Men hux flux hamnade jag på Cross Fit Göta och pang så hade jag bokat upp mig på deras lördags träning. För nybörjare. För blåbär som jag.
Jag ångrade mig genast. Och det kändes så där olustigt. Instinktivt ville jag inte. Men jag försökte skjuta undan tankarna och lät dagarna gå. Och helt plötsligt var det ju lördag och det fanns ingen återvändo :-)))
Och när jag kom dit, myyy gåååd, det var så många härliga och glada killar och tjejer. Och alla hälsade och log.
Och så var killarna sååå snygg. Eller iallafall grupp-snygga (ni vet när det står ett gäng killar samlade, och när de står tillsammans ser alla skit-as-super snygga ut. :-))) ) men det räckte för mig :-))

Och träningen var ju grym och skön och smärtsam. Och nu var det ju bara en prov-gång. Men på tisdag skall jag dit och gå en kurs, så att man lyfter rätt, hoppar rätt och trycker rätt och gud vet allt vad man skall göra :-)) rätt.
Minns inte var läraren hette men han var grymt pedagogisk och super trevlig!
Hänger ni med!

crossfit

tuffaste gänget :-)))) eller jag tyckte nog att jag var rätt tuff och väldigt glad!! Jag vet att man inte skall inte jämföra, men det här var första gången jag deltog i något efter cancern. Och inte kom sist. Googla Cross Fit Göta!!